Hello Hotel, Hoby Kulle

Efter femton minuters bilfärd från Ronneby flygplats, längs blommande rapsfält, dyker en liten skylt upp som pekar till höger: Hoby Kulle Herrgård. Vi svänger in, och mellan trädklädda alléer reser sig snart den karakteristiskt rosa fasaden. Gruset knastrar under fötterna när vi närmar oss entrén.
I dörren står Benjamin och tar emot oss med ett varmt leende. Strax därefter kommer även Tove, med barnvagn och kaffe i handen, och tillsammans får de oss genast att känna oss som hemma. Att det var här, på Hoby Kulle Herrgard, som vår efterlängtade Cottage Collection skulle komma till liv hade aldrig känts mer självklart.




Benjamin står med skruvdragare och stege i högsta hugg, mitt i arbetet med att montera gardinskenor. Vi tar oss tillsammans an ett rum i taget - bygger sänghimlar, hänger hissgardiner och steamar i sommarvärmen. Om det är en sak som herrgården saknat, så är det gardiner.
Tove och Benjamin köpte herrgården 2019 och har sedan dess varsamt arbetat med att väcka platsen till liv, med omtanke, nyfikenhet och en tydlig känsla för både historia och framtid. Redan efter vår första dag tillsammans har vi lärt oss mängder om gården, som att den rosa fasaden kom till efter att en tidigare ägare inspirerats av en resa till Madeira. Att för över hundra år sedan våga måla en klassisk svensk herrgård i rosa, det är inget annat än modigt!





Varje sovrum på herrgården har sin egen unika karaktär – och gardinerna har valts för att spegla just den personligheten. Att det gröna rummet skulle få gröna gardiner kändes självklart, medan det beiga rummet öppnade upp för mer lekfulla kontraster. En platsbyggd gul bokhylla utanför rummet fick sätta tonen, och valet föll på Cottage Stripe i nyansen Senap – ett oväntat inslag som bryter av mot rummets mjuka, nedtonade inredning.
Nyansen på de kalkade väggarna i det blå rummet hade lika gärna kunnat vara baserad på den duvblå tonen från vår Cottage Collection – en av kollektionens fyra grundpelare – men är faktiskt inget annat än ett lyckligt sammanträffande. Mitt i rummet tornar en generös säng upp sig, och den textila känslan har skapats genom att klä en befintlig sängram. Längs de tre nedre sidorna har dubbla gardinskenor monterats: på den inre hänger en gardin, och på den yttre en gardinkappa, därför är den yttre skenan försedd med kardborre. Vid huvudändan har man istället fäst skenan på insidan av sängramen, vilket skapar en textilklädd bas som ger ett mjukt avslut mot gaveln.
Plötsligt dyker Toves mamma upp, efter att ha spenderat natten med symaskinen. Hon har sytt detaljer i de nya tygerna för att klä både sänggavel och sittpuff i matchande textilier, som om det vore det mest självklara i världen, och vi älskar henne för det.




Att slå upp ögonen efter en natt i de fluffigaste täcken vi någonsin stött på, och sedan kliva in i det Gula rummet där en omsorgsfullt förberedd frukost väntar, det är en svårslagen start på dagen. Dagen innan hade vi här hängt upp tunna linnegardiner i senap, kombinerade med böjda gardinkappor i Cottage Stripe, även de i samma nyans. Och när vi möts av den generöst uppdukade frukosten, blir det tydligt: att vara de enda gästerna, innan herrgården ens öppnat för säsongen, har verkligen sina fördelar.
Ett av herrgårdens mest utmärkande kännetecken är det fantastiska växthuset som ligger ner mot vattnet. Vi promenerar runt medan Tove berättar att när de tog över gården under vinterhalvåret trodde de att vinrankan som klättrade i taket var död, och var nära att riva ner allt. Men efter några veckor, lite värme och tålamod vaknade grönskan till liv, och i dag täcker den hela taket i ett lummigt tak av blad. Utan att veta bättre skulle man lätt kunna tro att man befinner sig någonstans i södra Frankrike eller norra Italien. Här inne, i skuggan under vinrankorna, serverar Benjamin, som ansvarar för mat och dryck på herrgården, en måltid lagad på lokala råvaror. Allt är uppdukat på en duk i tyget Cottage Sweet Pea, i den dämpat senapsgula nyansen – och det känns som att mönstret kommit till för just detta ögonblick.


Hallen på huvudvåningen fick av oss namnet Galleriet, tack vare sin öppna känsla och den samling konst och skulpturer som samlats här. I detta luftiga rum har Tove och Benjamin valt att kombinera hissgardiner med gardinlängder, ränder med blommor, båda i vår nya olivgröna nyans. Solen strömmade in långt efter klockan åtta på kvällen, och det var just här vi lyckades fånga dagens sista strålar på bild, på vår sista dag på herrgården.
Att besöka Hoby Kulle har varit en upplevelse utöver det vanliga, genom arkitekturen, maten och nu, textilierna, men kanske allra mest genom mötet med Tove och Benjamin. De känns som de självklara förvaltarna av Hoby Kulles nästa kapitel. Vi åker härifrån med både inspiration och värme i bagaget. Och vi vet att vi kommer tillbaka.

